LitenMira

Igår var det återbesök hos veterinären med Moira och eftersom hon inte var bra i benet efter medicineringen så var vi inställda på att få vår finaste älskling utdömd.. Veterinären sa det sist syrran var där med henne, med tanke på att det nu var det tredje benet hon fick lymphangit i och det har blivit kroniskt i båda bak.

När vi hade kommit dit och vet. kollade på hennes ben så säger han bara;Det där är inte lymphangit, det där är en senskada! Så troligtvis så har Moira lyckats skada en sena i frambenet under tiden hon har stått på Fenylbutazon mot lymphangiten och eftersom det är smärtstillande så har hältan bara visat sig som en liten hälta istället för en så tydlig hälta som är normalt. Igår var hon dock inte halt, varken på rakt eller böjt spår, så nu är hon konvalecent i 2 månader till (igen).
Om hon är hältfri under dessa 2 månader så ska hon sakta börja sättas igång (igen) för att se vad som händer (igen). Om hon blir halt under tiden så ska vi ringa veterinären och då kommer hon bli utdömd, för då har skadan gått åt fel håll och förvärrats..
Den här skadan uppkom troligtvis den dagen som hästarna fick för sig att bryta sig ut ur hagen, det är iaf den mest rimliga förklaringen vi har kunna kommit på..

Jag förstår inte, varför tar det aldrig slut med skador?!?! Hon är så himla pigg, glad och fräsch i övrigt, det är "bara" benen som har strulat för henne och oss. Det är så jä**a tråkigt och jag blir så ledsen när jag tänker på att vi kanske kommer förlora den underbara hästen p.g.a olyckor och otur! Det kommer aldrig någonsin komma en häst till som Moira och tanken på att förlora henne alldeles för tidigt är hemsk, hon har så mycket kvar att ge om benen bara kunde få vara lika fräscha som resten av henne!



Mitt fina, fina hjärta!